ebolmgren

äntligen ett inlägg tänker ni va?.
va ett tag sen jag vet...

Efter att ha vart hemma i nästan 2 månader nu i iskalla
sverige, så längtar jag tillbaka med besked..
tänkte jag skulle skriva VARFÖR jag längtar dit.
Där hade man inga krav på sig, man umgicks med folk
dygnet runt som förstod en, man kunde vara sig själv helt
och hållet utan att lägga sig i vad man gör och säger :).
det var förträffligt där nere, helt underbart :).
om jag så skulle skriva en bok om det, så kulle det inte räcka
med ord. För det finns inga ord för hur underbart det var :D.

jag vet inte hurdan jag har blivit det senaste, helt förvirrad,
glömmer saker, slarvar som fan på jobbet. Jag vet att jag
gör det, jag känner att jag gör det, går hem med dåligt samvete
om att jag inte har lyckats. Jag har alldeles för höga krav på mig
själv, alldels för höga. Vilket gör att jag misslyckas, vilket
gör att jag jämt och ständigt få dåligt samvete nuförtiden.
Att man inte räcker till helt enkelt. Om jag så kunde vara en
bläckfisk fullt med armar, så skulle jag göra en massa.
Nu orka jag bara jobba, sen är jag helt slut. På kvällen
ligger jag och tänker på vilka fel jag gjort när jag jobbat och
kommer dit med fullt av tankar om nån ska ta upp detta.. usch..
hur ska man göra för att sluta tänka på jobbet?

Detta himla omväxlande väder gör mig tokig, min kropp orka inte
helt enkelt, har mer än ont än nånsin och man blir helt ur gängorna,
som jag skrev ovan.
jag har börjat tvivla på vem jag är, vad jag vill, vad jag vill bli,
hur jag ska bete mig.. vet inte varför dessa frågor dyker upp
i min tomma skalle hela tiden.
helst av allt vill jag bli läkare, men det vet jag själv att det är helt
omöjligt. Förutom det s vill jag flytta utomlands och jobba som turistguide
eller nåt liknande. Jag älskar människor, vill jobba med gamlingar, känns
bara som jag gör en massa fel hela tiden..
nu ska jag inte babbla mer, har massa att skriva.. men får vänta :).
tänkte skriva mer om spanien sen i nästa inlägg :D